Anarki

Normalt att vilja störta staten?

Simon Jester skriver en dialog om normalitet.

Texten är en övning i motsägelsens sköna konst. Jester inleder med att skriva att ”det är jag som är normal”, men säger två stycken längre ner att han inte vill ha med ”normalitet att göra” för att den ”nära inpå äcklar” honom. När det gäller staten uppfattar han ”en enorm mängd av klagomål, gnäll och uppgiven frustration”; några meningar senare konstaterar han att ingen skulle ”kritisera någonting av denna Leviathans karaktär” om den så ”hotar att knäcka nacken av er”. Till och med rubriksättningen är felaktig, för texten är inte en dialog utan en monolog.

Jester säger att libertarianismens ”startpunkt” (principen om icke-aggression) inte är ”särskilt underlig”, och att anarkokapitalismens motståndare ”säger att dessa regler inte gäller överallt, eller hela tiden”. En ledtråd till en möjlig förklaring kan ligga i ordet startpunkt: det är där ideologin börjar, men inte där den slutar. När en kommunist berättar för Jester om hur produktionsmedlen bör ägas gemensamt ser han förmodligen brödköer och arbetsläger för sitt inre öga. Det beror på att han känner till vad som har skett i länder som har påbörjat en resa utifrån kommunismens startpunkt. Likadant måste det vara för dem som inte förespråkar anarkokapitalism. Oavsett hur sympatisk de finner principen om icke-aggression, känner de till att platser som präglas av statslöshet och/eller konkurrens om lagstiftning och tvistlösning inte är fria.

Enligt Jester bygger vårt samhällssystem ”på att bevaka, kontrollera och begränsa medborgarnas möjlighet att leva sina liv efter tycke och smak”. Det är sant att staten begränsar vår frihet på en oöverskådlig mängd olika sätt. Men det är också sant att den gör det möjligt för oss att leva i relativ frihet och trygghet. Den ger oss allmänna val, tryckfrihet och yttrandefrihet, en offentlighetsprincip för att möjliggöra insyn i statlig och kommunal verksamhet, ett transparent rättsväsende och hög grad av rättssäkerhet. Kanske borde Jester göra sin analys mer balanserad genom att också inkludera dessa aspekter av vårt samhällssystem.

Vi som inte är anarkokapitalister ser enligt Jester ”tvånget, stölderna och morden som en förutsättning för att det ska existera ett samhälle”; vi ”hävdar att man kan skapa produktivitet med hjälp av bomber, granater och krossade fönster”. Ett kännemärke för intellektuell hederlighet är att man återger sin motståndares position på ett sätt som denne skulle acceptera — inte med en enögd karikatyr. Även om Jester ser mord och bomber omkring sig, är det för de flesta svenskar en obekant tillvaro. De har sällan varit i närheten av ett mord och skulle kanske inte känna igen en bomb om de snubblade över den. En viktig del av att bilda en informerad uppfattning om världen är att vilja förstå varför människor tänker annorlunda.

Jester säger att staten ”stinker av korruption och liklukten från alla de ändlösa mängder individer” som den har ”krossat och malt sönder genom historien”. Hans näsa måste vara av sällsamt slag om den kan vädra stanken av korruption, för enligt Corruption Perception Index 2016 är Sverige världens fjärde minst korrupta land. Det är sant att stater har mördat ett ofattligt högt antal människor genom historien, men det är brasklappen genom historien som är avgörande här. Att man uppskattar att leva i en välfungerande demokrati betyder inte att man måste stödja Förintelsen eller Maos stora språng. Olika stater är inte moraliskt jämlika.

Till skillnad från ett flertal av mina vänner och bekanta har jag aldrig sett mises.se som en ibland oliktänkande vän i kampen för ett fritt samhälle. Det kan illustreras av Jesters ”era demokratiska bestämmelser och förbannade rutiner”, och av hans beklagan över att vi inte tillåter oss själva ”att röra staten”. Det är ett slags kampretorik som man hör i revolutionära aktivistgrupper. Exemplet är inte unikt; t.ex. Benjamin Juhlin har sagt sig vilja ”besegra svenska staten”. En vän av frihet uppmanar inte till statskupp eller inbördeskrig mot en öppen demokrati.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s